Indirekt kommunikation skadar mänskliga förhållanden

· 18 april, 2019
Att konstant använda sig av indirekt kommunikation är synonymt med pervers kommunikation. Det är en form av subtil psykologisk misshandel.

Folk har en tendens att kommunicera indirekt istället för att säga vad de egentligen tycker. Att använda indirekt kommunikation med din partner, familj eller vänner dagligen kan leda till spänning. Detta eftersom de som säger en sak och djupt inom sig menar det motsatta förvrider kommunikationsprocessen och utövar en väldigt subtil form av misshandel, speciellt om denne fokuserar på fingerpekande och att vända på anklagelser.

Folk underskattar ofta ordets makt och börjar anamma väldigt farliga vanor. På så sätt har vi ibland en tendens att beundra de som är kapabla att använda skarp sarkasm och de som har en ärlig och odisputabel förmåga att få oss att förstå saker på ett indirekt sätt.

Det är uppenbart att allt beror på kontexten, situationen och ögonblicket. Dock kan vi inte förneka att det finns folk som älskar att kommunicera på det här ineffektiva, skadliga och lömska sättet.

Frågan är varför folk fortsätter att göra det om det är så skadligt. Människor gör detta av två huvudsakliga anledningar. Det första som vi nämnde tidigare är att det är ”originellt”. Det andra är att det är ett sätt för en person som talar för att dölja och skydda sig själv. På det här sättet kan de rättfärdiga sig själva med fraser såsom ”Åh, jag menade faktiskt inte så”.

Genom detta ”lingvistiska spel” av manipulation kan folk säga något som betyder något helt annat. Kanske kan det vara berikande i särskilda kontexter, såsom vid förförelse, men är inte det i de flesta andra situationer.

”Den aggressiva tendensen är medfödd, självständig, instinktiv läggning hos människan.”

Sigmund Freud

farorna med indirekt kommunikation

Indirekt och pervers kommunikation

Indirekt kommunikation är någonting som passivt aggressiva människor har en tendens att göra. De är vana vid att förolämpa andra på ett subtilt sätt, vända på beskyllningar och agera avståndstagande när saker inte går som de tänkt. Ja, folk antyder när de skämtar. Vi måste dock veta när detta beteende är opassande.

Psykologiprofessorn Jim K McNulty på universitetet i Florida kallar den här dynamiken ”indirekt fientlighet”. Det är en medveten kommunikationsbrist karaktäriserad av en brist på sammanhang mellan vad vi säger och vad vi har för avsikt att kommunicera.

När folk använder indirekt kommunikation gör de det med ett ickeverbalt språk som kan visa sig vara väldigt avslöjande. I det kan vi identifiera gester och attityder som förmedlar olika känslor såsom ilska, konflikt och förakt.

I de flesta fall är den icke verbala kommunikationen folk använder mycket ärligare än den verbala. Det är därför som offret först bedömer den andre personens ton och uppsyn framför de egentliga orden.

Om den här dynamiken med att antyda med avsikt att håna eller förödmjuka blir en daglig rutin så övergår det till att vara psykologiskt misshandel. Indirekt kommunikation är nämligen synonym med pervers sådan och kan allvarligt påverka offret.

Farorna med indirekt kommunikation

Hur bör du reagera när någon konstant använder sig av hintar?

Professor McNulty, som vi nämn tidigare, är en välrenommerad expert på området affektiva förhållanden. I en studie han utförde 2016 beskrev han de mest adekvata kommunikations strategierna i romantiska förhållanden, strategier som kan hjälpa till att lösa konflikter.

En av dem är att undvika dubbelbottnad kommunikation. Antropologen Gregory Bateson myntade ett engelskt uttryck i frågan som definierar användandet av antydningar eller mångtydiga signaler som saboterar och kväver tillgivenheten och, framförallt, respekten.

Vi vet att vi inte borde antyda. Men vad gör vi om vi utsätts för den här indirekta kommunikationsdynamiken? Hur bör vi reagera på någon som alltid antyder och inte kommunicerar direkt med oss?

Här följer några strategier som kan hjälpa.

Träd med fåglar

Nycklar till att hantera någon som alltid använder indirekt kommunikation

  • Kräv effektiv kommunikationNär du inser att någon använder indirekt kommunikation bör du kräva att denne kommunicerar direkt. Om personen säger att du inte är ”smart” nog att förstå kan du kräva att du har någon ”smart” nog vid din sida när det är dags att prata.
  • Identifiera passiv aggressivitet: Många människor som konstant använder sig av den här sortens kommunikation har en passiv-aggressiv personlighet. I dessa fall är det av yttersta vikt att sätta gränser så fort du kan. Försäkra dig om att personen förstår att du inte accepterar dennes attityd och att vederbörande behandlar dig rätt.
  • Du kan vara det bästa exemplet på vad du förväntar dig av den andra personen. Om du vill ha ärlig kommunikation, börja med att kommunicera ärligt.
  • Undvik att bli kontrollerad: Du bör komma ihåg att det finns ett dolt behov att kontrollera bakom den indirekta kommunikationen. Antydningar, sarkasm och hånfullhet är sätt att sabotera andra människor självkänsla, eftersom det då blir lättare att kontrollera dem.
  • Detta skadliga sätt att kommunicera kan också vara inkörsporten till annan ohälsosam dynamik som du måste identifiera och sätta stopp för. Sätt gränser så fort du bara kan.

Även om det är sant att vissa antydningar kan accepteras (och till och med uppskattas) i vissa situationer, är de slutligen synonyma med pervers kommunikation. Kom alltid ihåg att hälsosam kommunikation är ärlig och direkt.

  • McNulty, J. K. (2016) What Type of Communication during Conflict is Beneficial for Intimate Relationships? Journal of Experimental Psychology https://doi.org/10.1016/j.copsyc.2016.03.002
  • McNulty, J. K. (2010). When positive processes hurt relationships. Current Directions in Psychological Science19(3), 167–171. https://doi.org/10.1177/0963721410370298
  • Baker, L. R., McNulty, J. K., & VanderDrift, L. E. (2017). Expectations for future relationship satisfaction: Unique sources and critical implications for commitment. Journal of Experimental Psychology: General146(5), 700–721. https://doi.org/10.1037/xge0000299
  • Long, N., Long, J., and Whitson, S. (2017). The Angry Smile: The New Psychological Study of Passive-Aggressive Behavior at Home, at School, in Marriage and Close Relationships, in the Workplace and Online. Hagerstown, MD: The LSCI Institute.