Martin Seligman och positiv psykologi
Martin Seligman, känd pionjär inom positiv psykologi, förklarar att lycka inte alltid beror på vår sociala status, religion eller fysiska skönhet. Lycka är faktiskt en unik kombination av vad han kallar “distinkta styrkor”, såsom humanitetskänsla, temperament, förmåga till motståndskraft och möjligheten att leva ett meningsfullt liv.
Att tala om Martin Seligman är att tala om en ny era inom psykologin. Det var på 90-talet när , han som president i APA (American Psychological Association), gav en föreläsning för att belysa något som han ansåg vara väldigt viktigt: psykologin behövde ta ett nytt steg. Vi behövde studera mänsklig lycka från ett vetenskapligt perspektiv. Efter det skulle folk kunna leva mer fullkomliga liv.
“Livet tillfogar samma bakslag och tragedier på optimisten som på pessimisten, men optimisten står emot dem bättre.”
-Martin Seligman-
Fram tills dess hade psykologiska studier fokuserat mer på att adressera mentala sjukdomar och deras behandlingar. Faktum är att Seligman är mest känd för sitt arbete om fenomenet inlärd hjälplöshet.
Plötslig insikt
Men något inträffade som plötsligt tvingade honom att reflektera på djupet, vilket sker vid någon tidpunkt i alla våra liv. Han förklarar i sin bok “The Optimistic Child”:
En dag lekte hans dotter Nikki, 6 år, på gården med några löv. Flickan skrek och sprang runt, full av entusiasm och energi. Men hennes pappa kunde inte arbeta med allt väsen. Han kunde inte hjälpa det, och det slutade med att han skrek åt henne att vara tyst.
Efter det, med ovanlig mognad för sin ålder, talade hon om för honom att hon kände för att skrika och gråta. Hans bannor fick henne att vilja gråta som hon gjorde när hon var yngre. Men hon tänkte inte ge efter. Hon visste att hon inte längre var en bebis och att hon därför skulle kontrollera sig själv.
Hon sade också till honom att eftersom hon redan lärt sig att inte dras med av klagande, så var hon också tvungen att kontrollera sitt dåliga humör. På det sättet “skulle hon vara lite äldre”. Den lilla föreläsningen av hans dotter förändra Martin Seligmans liv för alltid.
Martin Seligman och positiv psykologi
Martin Seligman var en pionjär inom positiv psykologi. Men själva termen myntades av Abraham Maslow. Maslow formulerade dock sina teorier på ett väldigt intuitivt sätt och med knappt några empiriska eller metodologiska bevis. Han lämnade sitt intressanta arv i händerna på en ny generation av psykologer, som i början av 90-talet skapade en tankeskola om lycka.
Psykologerna som tog över stafettpinnen, inklusive Seligman själv, Ed Diener och Mihaly Csiskzenmihalyi , djupdyker i studien om positiva känslor ur ett rigoröst vetenskapligt perspektiv. De ville få reda på vilka processer, dynamik och situationer som mest kan påverka vår hälsa, prestationsförmåga och generella tillfredsställelse i livet. Något som Martin Seligman underströk på den tiden var också att målet var att lära folk att vara gladare.
Även baserat på Konfucius, Mencius och Aristoteles uppfattningar om lycka, jämte de moderna teorierna om motivation, vars hans sammanfattning att lycka kan byggas genom att arbeta på tre väldigt specifika aspekter.
1. Det njutbara livet
Kanske kommer du att tänka på ett relativt hedonistiskt koncept av livet när du hör ordet “njutbart”, liksom ett liv orienterad mot mer njutning utan några större aspirationer. Men det är inte vad Martin Seligman menar.
- Ett njutbart liv består av uppmuntrande positiva känslor och att få dem att bestå.
- Hur? Först måste vi täcka våra basbehov. Dessa är de första stegen på Maslows pyramid: mat, säkerhet, anknytning och erkännande.
- Likaså är det viktigt att finna en balans mellan vårt förflutna, vårt nu och vår framtid.
- För detta Seligman föreslår följande:
- Vi måste vara tacksamma och kunna förlåta vad som hände i det förflutna.
- Det är nödvändigt att veta hur man hanterar negativa känslor i nuet. Vi måste utveckla mindfulness och nya sätt att vara lyckliga i nuet.
- Vi kommer också att se på framtiden med hopp och optimism.
2. Martin Seligman om det goda livet
Att njuta av ett verkligt gott liv är inte så enkelt som vi först tror. Lycka är inte alltid synonymt med rikedom, makt eller social framgång. Lycka är att nå vår potential, att känna oss uppfyllda, friare och lyckligare.
Martin Seligman skapade ett klassifikationssystem av mänskliga krafter med Dr. Christopher Peterson – en expert på ämnesområdet hopp och optimism. Målet med det här systemet var att avgöra precis vad vi bör arbeta på varje dag för att förbättra den potentialen. Dessa är följande:
Mänskliga dygder
- Visdom och kunskap
- Mod i det dagliga livet
- Kärlek och humanitet
- Rättvisa
- Temperament
- Spiritualitet och överskridande
Personliga styrkor
- Visdom och kunskap
- Nyfikenhet och intresse i världen.
- Kärlek till kunskap och lärande.
- Bedömande, kritiskt tänkande, förmågan att ha ett öppet sinne.
- Genialitet, originalitet, praktiskt intelligens.
- Perspektiv.
- Mod
- Djärvhet
- Ihärdighet och uthållighet.
- Integritet, ärlighet och äkthet.
- Vitalitet och passion.
- Humanitet
- Kärlek, anknytning, förmåga att älska och bli älskad.
- Sympati, vänlighet och generositet.
- Emotionell, personlig och social intelligens.
- Rättvisa och medborgerliga styrkor.
- Medborgarskap, medborgerlighet, lojalitet och samarbete.
- Känsla för rättvisa och jämlikhet..
- Ledarskap.
- Moderation
- Förmåga att kunna förlåta, barmhärtighet.
- Måttlighet och ödmjukhet.
- Klokhet, diskretion, försiktighet.
- Själv-kontroll, själv-reglering.
- Transcendens
- Uppskattande av skönhet och förträfflighet, förmåga att kunna bli förvånad.
- Tacksamhet för vad vi har och får.
- Hopp, optimism, projektioner mot framtiden.
- Känsla för humor.
- Spiritualitet, tro och religiös känsla.
“Psykologi är mycket större än enbart medicin eller att fixa ohälsosamma saker. Det handlar om utbildning, arbete, äktenskap – det handlar till och med om sport. Vad jag vill är att se psykologer arbeta för att hjälpa folk bygga styrkor inom dessa domäner.”
-Martin Seligman-
3. Det meningsfulla livet
Det meningsfulla livet är relativt nära toppen på Abraham Maslows pyramid. Detta är när vi använder våra dygder och styrkor vi utvecklat för att bidra till andra människors lycka. Det är altruism. Seligman definierar detta som en övning av godhet, konsten att veta hur vi förbättra oss bortom enbart de personliga nöjena för att hjälpa de runtomkring oss.
Sammanfattningsvis fortsätter positiv psykologi att ha en viktig och inspirerande roll i vårt samhälle. Förhållningssättet har dock kritiserats. Det finns gott om nejsägare och de som påminner Seligman om att verkligheten är för komplex för att passa in i den här modellen. De säger att bedöma lycka som “positiv” antyder att känslor såsom ledsamhet, ilska eller frustration är “negativa”. De vill inte att deras makt att förändra ska glömmas bort.
Oavsett detta är Martin Seligman en av de mest eminenta psykologerna i dagens värld och hans senaste bok “Homo Prospectus” är ännu mer bevis på det.
Detta kanske intresserar dig
