Martin Seligman och positiv psykologi
Martin Seligman, känd pionjär inom positiv psykologi, förklarar att lycka inte alltid beror på vår sociala status, religion eller fysiska skönhet. Lycka är faktiskt en unik kombination av vad han kallar “distinkta styrkor”, såsom medmänsklighet, temperament, förmåga till motståndskraft och möjligheten att leva ett meningsfullt liv.
Att tala om Martin Seligman är att tala om en ny era inom psykologin. Det var på 1990-talet när han som president i APA (American Psychological Association) gav en föreläsning för att belysa något som han ansåg vara väldigt viktigt: psykologin behövde ta ett nytt steg. Vi behövde studera mänsklig lycka från ett vetenskapligt perspektiv. På så sätt skulle människor kunna leva mer fulländade liv.
“Livet tillfogar samma bakslag och tragedier på optimisten som på pessimisten, men optimisten står emot dem bättre.”
-Martin Seligman-
Fram tills dess hade psykologiska studier fokuserat mer på att adressera psykiska sjukdomar och deras behandlingar. Faktum är att Seligman är mest känd för sitt arbete om fenomenet inlärd hjälplöshet.
Plötslig insikt
Men något inträffade som plötsligt tvingade honom att reflektera på djupet, vilket sker vid någon tidpunkt i alla våra liv. Han förklarar i sin bok The Optimistic Child:
En dag lekte hans dotter Nikki, 6 år, på gården med några löv. Flickan skrek och sprang runt, full av entusiasm och energi. Men hennes pappa kunde inte arbeta i allt oväsen. Han kunde inte hjälpa det, och det slutade med att han skrek åt henne att vara tyst.
Efter det, med ovanlig mognad för sin ålder, talade hon om för honom att hon kände för att skrika och gråta. Hans bannor fick henne att vilja gråta som hon gjorde när hon var yngre. Men hon tänkte inte ge efter. Hon visste att hon inte längre var en bebis och att hon därför skulle kontrollera sig själv.
Hon sade också till honom att eftersom hon redan lärt sig att inte dras med av klagande så var hon också tvungen att kontrollera sitt dåliga humör. På det sättet “skulle hon vara lite äldre”. Den lilla föreläsningen av hans dotter förändrade Martin Seligmans liv.
Martin Seligman och positiv psykologi
Martin Seligman var en pionjär inom positiv psykologi. Men själva termen myntades av Abraham Maslow. Maslow formulerade dock sina teorier på ett väldigt intuitivt sätt och med knappt några empiriska eller metodologiska bevis. Han lämnade sitt intressanta arv i händerna på en ny generation av psykologer, som i början av 1990-talet skapade en tankeskola om lycka.
Psykologerna som tog över stafettpinnen, inklusive Seligman själv, Ed Diener och Mihaly Csiskzenmihalyi, djupdyker i studiet om positiva känslor ur ett rigoröst vetenskapligt perspektiv. De vill ta reda på vilka processer, vilken dynamik och vilka situationer som kan påverka vår hälsa, prestationsförmåga och generella tillfredsställelse i livet mest. Något som Martin Seligman underströk på den tiden var också att målet var att lära människor att vara lyckligare.
Även baserat på Konfucius, Mencius och Aristoteles uppfattningar om lycka, jämte de moderna teorierna om motivation, var hans slutsats att lycka kan byggas genom att arbeta med tre väldigt specifika aspekter.
1. Det njutbara livet
Kanske kommer du att tänka på ett relativt hedonistiskt koncept av livet när du hör ordet “njutbart”, liksom ett liv orienterat mot mer njutning utan några större aspirationer. Men det är inte vad Martin Seligman menar.
- Ett njutbart liv består av uppmuntrande positiva känslor och att få dem att bestå.
- Hur? Först måste vi täcka våra basala behov. Dessa är de första stegen på Maslows pyramid: mat, säkerhet, anknytning och erkännande.
- Likaså är det viktigt att finna en balans mellan vårt förflutna, vårt nu och vår framtid.
- För detta föreslår Seligman följande:
- Vi måste vara tacksamma och kunna förlåta vad som hände i det förflutna.
- Det är nödvändigt att veta hur man hanterar negativa känslor i nuet. Vi måste utveckla mindfulness och nya sätt att vara lyckliga i nuet.
- Vi kommer också att se på framtiden med hopp och optimism.
2. Martin Seligman om det goda livet
Att njuta av ett verkligt gott liv är inte så enkelt som vi först tror. Lycka är inte alltid synonymt med rikedom, makt eller social framgång. Lycka är att nå vår potential, att känna oss uppfyllda, friare och lyckligare.
Martin Seligman skapade ett klassifikationssystem av mänskliga styrkor med Dr. Christopher Peterson – en expert på ämnesområdet hopp och optimism. Målet med det här systemet var att avgöra precis vad vi bör jobba på varje dag för att förbättra denna potential. Dessa är följande:
Mänskliga dygder
- Visdom och kunskap
- Mod i det dagliga livet
- Kärlek och medmänsklighet
- Rättvisa
- Temperament
- Spiritualitet och transcendens
Personliga styrkor
- Visdom och kunskap
- Nyfikenhet på och intresse för världen.
- Kärlek till kunskap och lärande.
- Bedömande, kritiskt tänkande, förmågan att ha ett öppet sinne.
- Genialitet, originalitet, praktisk intelligens.
- Perspektiv.
- Mod
- Djärvhet
- Ihärdighet och uthållighet.
- Integritet, ärlighet och äkthet.
- Vitalitet och passion.
- Medmänsklighet
- Kärlek, anknytning, förmåga att älska och bli älskad.
- Sympati, vänlighet och generositet.
- Emotionell, personlig och social intelligens.
- Rättvisa och medborgerliga styrkor.
- Medborgarskap, medborgerlighet, lojalitet och samarbete.
- Känsla för rättvisa och jämlikhet.
- Ledarskap.
- Moderation
- Förmåga att kunna förlåta, barmhärtighet.
- Måttfullhet och ödmjukhet.
- Klokhet, diskretion, försiktighet.
- Självkontroll, självreglering.
- Transcendens
- Uppskattande av skönhet och förträfflighet, förmåga att kunna bli förvånad.
- Tacksamhet för vad vi har och får.
- Hopp, optimism, projektioner mot framtiden.
- Känsla för humor.
- Spiritualitet, tro och religiös känsla.
“Psykologi är mycket större än enbart medicin eller att korrigera ohälsosamma vanor. Det handlar om utbildning, arbete, äktenskap – det handlar till och med om sport. Vad jag vill är att se psykologer arbeta för att hjälpa människor bygga styrkor inom dessa domäner.”
-Martin Seligman-
3. Det meningsfulla livet
Det meningsfulla livet är relativt nära toppen på Abraham Maslows pyramid. Detta uppnås när vi använder våra dygder och styrkor vi utvecklat för att bidra till andra människors lycka. Det är altruism. Seligman definierar detta som ett utövande av godhet, konsten att veta hur vi förbättrar oss bortom enbart de personliga nöjena för att hjälpa dem omkring oss.
Sammanfattningsvis fortsätter positiv psykologi att ha en viktig och inspirerande roll i vårt samhälle. Förhållningssättet har dock kritiserats. Det finns gott om nejsägare och de som påminner Seligman om att verkligheten är för komplex för att passa in i den här modellen. De säger att det att märka lycka som “positiv” antyder att känslor såsom ledsamhet, ilska eller frustration är “negativa”. De vill inte att deras makt att förändra ska glömmas bort.
Oavsett detta är Martin Seligman en av de mest eminenta psykologerna i dagens värld och hans senaste bok Homo Prospectus är än mer bevis på det.
Detta kanske intresserar dig
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Pandya, S. K. (2011). Understanding brain, mind and soul: Contributions from neurology and neurosurgery. Mens sana monographs, 9(1), 129.
- Peterson, C., y Seligman, M. E. (2004). Character strengths and virtues: A handbook and classification. Oxford University Press.
- Seligman, M. E. P., Reivich, K., Jaycox, L., & Gillham, J. (1995). The optimistic child. Houghton Mifflin Co. https://doi.org/10.2514/3.2302
- Seligman, M. E., Railton, P., Baumeister, R. F., & Sripada, C. (2016). Homo prospectus. Homo prospectus.
- Seligman, M. E. P. (2000). Positive psychology, positive prevention, and positive therapy. In Handbook of positive psychology. https://doi.org/10.1017/CBO9781107415324.004
- Seligman, M. E. P., Ernst, R. M., Gillham, J., Reivich, K., & Linkins, M. (2009). Positive education: Positive psychology and classroom interventions. Oxford Review of Education. https://doi.org/10.1109/LCOMM.2016.2599514
- Seligman, M. E. P., Steen, T. A., Park, N., & Peterson, C. (2005). Positive psychology progress: empirical validation of interventions. The American Psychologist. https://doi.org/10.1037/0003-066X.60.5.410
- Lee Duckworth, A., Steen, T. A., & Seligman, M. E. P. (2005). Positive Psychology in Clinical Practice. Annual Review of Clinical Psychology. https://doi.org/10.1146/annurev.clinpsy.1.102803.144154
- Seligman, Martin (2011). La auténtica felicidad. Madrid: Zeta Bolsillo.
- Seligman, Martin EP (1996). The Optimistic Child: Programa comprobado para proteger a los niños de la depresión y construir resiliencia para toda la vida. Nueva York, NY: Houghton Mifflin.
- Seligman, Martin (2012) Flourish: A Visionary New Understanding of Happiness and Well-Being. Houghton Mifflin.
- Vásquez-Dextre, E. R. (2016). Mindfulness: Conceptos generales, psicoterapia y aplicaciones clínicas. Revista de Neuro-Psiquiatría, 79(1), 42-51.
